Frihet i ena handen, och en värld full av möjligheter i den andra
2015-03-27 @ 07:35:21 / Backpacking 14/15
För snart ett år sedan sprang vi ut från Thoren Business School med betygen i ena handen och frihet i den andra. Det var just det som skulle vara den allra största skillnaden från alla andra år dittills. Friheten att göra precis vad vi ville av de kommande dagarna, veckorna och åren. Friheten att leva ut varenda dröm som fram till den dagen bara legat och grott inne i våra kroppar, men som nu skulle kunna slå ut i full blom. För vissa betydde studenten att gymnasiet var slut, och att högskola och universitet var nästa steg. För mig betydde det ett års resande för att få upptäcka en liten del av världen, för att sedan ta upp plugget igen. Detta har ändrats. Jag har fått mersmak på mer frihet, och fler drömmar att leva ut. Att resa har fått mig inse hur många hörn av världen som för mig fortfarande är oupptäckta, hur många människor jag ännu inte träffat och hur mycket mer jag lärt mig om livet än vad alla år i skolan gjort och någonsin kommer göra. Det är en fantastisk känsla att vara fri. Att inte veta var nästa resa bär av och var i världen jag kommer lämna mina avtryck.
Jag skulle aldrig ge en nybliven student tipset att börja plugga direkt "för att få det gjort." Jag skulle heja på dem ut på resor världen över. Mer än gärna skulle jag köpa varsin jorden runt biljett till var och en om jag bara hade råd. Världen är som en godisbutik, det är bara att ta för sig om man är redo att betala priset. Och när priset innefattar mängder av nya vänner utspridda över jordklotet, helt fantastiska minnen, erfarenheter och ett ständigt lyckopirr i magen förstår jag inte varför man överhuvudtaget tvekar.
Livet är så svindlande långt, och på samma gång så skrämmande kort. Vi väljer inte hur länge vi får stanna i denna värld, vi kan inte planera för det. Med andra ord borde det vara en självklarhet att leva ut varenda dröm som göms i hjärtslagen innan något annat. Då vet du att du gjorde allt du ville och drömde om, och om du fortfarande har dagar kvar på jordklotet är det bara tur för dig. Då hinner du ju göra allt annat du "borde" göra också.
Men innan dess, se till att göra något av de dagar du har. Se till att leva varenda dag, att faktiskt ta ansvaret över ditt liv. Det är ditt och bara ditt, och enbart du bestämmer vad du vill göra av det. Så se till att det blir som du vill, att du tar för dig av vad livet har att erbjuda och att du enbart låter fantasin sätta gränser för dina drömmar. Men se framförallt till att du överhuvudtaget utnyttjar den tid du blivit tilldelad, och att du njuter för varje steg. Med frihet i ena handen, och en värld full av möjligheter i den andra.
Cape Byron Lighthouse
2015-03-20 @ 03:33:47 / Backpacking 14/15
Det blev varken surf i förrgår eller igår då en kille sett en haj tio meter ifrån sig häromdagen så jag vågade mig inte ut. Kunde surfat white water men för dom pengarna man betalar vill jag ändå ut på green waves då det var där jag slutade sist. Nåja, fick en hel dag på stranden vilket var rätt skönt för en skull, i lagom doser tycker till och med rastlösa jag att det är avkopplande. Idag blev det däremot annat då vi gick upp 05.30 för att vandra iväg till Cape Byron Lighthouse för att se soluppgången. Enligt kartan i mobilen skulle det vara 2 km så vi tänkte att det skulle vara en baggis, men riktigt så var det inte. Istället möttes vi av 5km promenad, varav 2 i branta uppförsbackar och trappor så vi var blöta av svett när vi väl kom fram. Ingen soluppgång blev det heller på grund av molnen, men det var ändå supervackert där uppe. Vi såg dessutom en orm vilket blir den första för Australien, har heller inte sett några stora spindlar än, men de sägs komma fram mer i norr. Hur som helst knallade vi hemåt samma sträcka till en efterlängtad frukost innan det var dags för nästa äventyr. Vi hyrde då cyklar och skulle cykla bort till ett vattenfall som vi blivit rekomenderade, bara det att kartan visat fel ännu en gång vilket slutade med att vi bara cyklade runt lite innan vi åkte förbi och handlade mat på vägen hem. Vi får ta vattenfallet imorgon. Med andra ord har kartorna inte varit på vår sida idag, men träning har vi fått och skrattat har vi gjort, så allt som allt är det inget vi gråter över.
Sydney
2015-03-17 @ 23:44:58 / Backpacking 14/15
Sightseeing och superlunch
En dag i Manly
Blue mountains som var helt fantastiskt
Bondi to Coogee costal walk
Här kommer lite bilder från Sydney som vi nu lämnat. Vi hann bland annat med ett mindre lyckat frisörbesök och ett lite mer lyckat som resulterat i att jag nu har något som ska föreställa ombre. (Tur att det bara är hår).Vi hann med sightseeing kring operahuset, en färjetur till en dag i Manly, torsdagsklubb på Ivy, lite vandrande i Blue mountains och Costal walk mellan Bondi och Coogee. En massa mer småsaker klämde vi in, så en intensiv och rolig vistelse bjöd Sydney på. Nu befinner vi oss i Byron Bay, och bussresan hit tog 14 timmar. Lång men det funkade med hjälp av ett efterlängtat skypesamtal med Elin och Kajsa, lite gott att äta och många försök till sömn. Idag tänkte vi surfa men regnet öser ner så vi får se om det lättar senare under dagen, vore jättekul att komma upp på brädan igen.
Svar på frågor
2015-03-15 @ 13:11:14 / Q/A
Varför åkte inte Julia med till Australien?
För att skulle bli för dyrt, tyvärr.
Hur mycket kostar det att leva i Asien och Australien? Vad kan man räkna med?
Man kan leva hur snålt som helst och hur lyxigt som helst, så egentligen så är det väldigt individuellt vad man hamnar på för summor. I Asien levde jag för ungefär 10 000 i månaden, här i Australien har jag räknat med det dubbla ungefär.
Nu har du ju inte varit i Australien så länge, men vilket är bäst? Asien eller Australien?
Asien är en fantastisk del av världen att resa i, och vi hade det superbra där. Men Australien passar mig bättre. Sedan tror jag att jag trivts mer i Asien om vi hade äventyrat mer och upplevt mer, det blev för mycket strand för att jag skulle känna mig helt tillfredsställd. Australien finns det så mycket mer att se och göra tycker jag, så än så länge säger jag tveklöst att Australien är bäst. Man träffar dessutom så mycket mer folk här, alla bor verkligen på hostel tillskillnad från Asien där man har råd att bo i dubbelrum etc. Men de båda är bra på olika vis. I Asien fick jag ju resa tillsammans med min bästa vän vilket var underbart, medan Australien bara är nya bekantskaper vilket är kul på ett annat vis.
Hur mycket saknar du din bror? Hur bra är din bror på en skala bäst-Jonathan? Vad är det som gör din bror till den bästa i hela världen? Varför åkte du inte till Boston och hälsade på din bror istället för att spendera pengar på att åka till Australien?
Jag saknar min bror väldigt, väldigt mycket. Han är verkligen den bästa man kan ha och jag ser upp till honom hur mycket som helst. Min tanke var att ta Boston på väg hem från Australien men det blev för dyrt. Men eftersom min bror är världens bästa kanske han kan betala biljetten.
Vilket har hittills varit resans höjdpunkt?
Surfcamp på Bali, Great Ocean road och hela Melbourne vistelsen.
Hur upplevde du att resa i Asien, med tanke på säkerhet osv?
Själva resandet tänkte jag aldrig på som farligt eller osäkert, men att leva i Asien "störde" mig emellanåt. Framförallt i Indonesien där alkoholen tar livet av hur många som helst varje år, kvinnosynen i princip hela Asien som gör att man får kommentarer ropade efter en hela tiden, bokningssystmem som kan blåsa en, droger, korruption osv. Skrev mer om detta i inlägget om hemlängtan. Men sammanfattat är det förhållandevis säkert att resa i Asien enligt mig så länge man tänker efter och inte är för naiv.
Vad har du lärt dig/Vad har varit den största utmaningen?
Oj, jag har lärt mig massor. Framförallt om mig själv, vilka människor jag vill ha kvar i mitt liv, vad jag vill göra med mitt liv och vad som är viktigt om livet. En hel massa livsinsikt alltså.
Den största utmaningen var att åka hit själv. Inte från att jag landade här, utan allt innan. Att faktiskt våga "lämna" Julia och göra detta för min egen skull. Det löste sig ju bra för henne, men jag hade mycket dåligt samvete. Det var en utmaning att inse att jag faktiskt kunde göra detta för min egen skull, att kunna vara lite egoistisk. I slutändan lägger man ner så jäkla mycket pengar på hela äventyret och då måste man också få ut det man vill av resan vilket jag som sagt inte fick i Asien som resmål.
Vad är det knäppaste/konstigaste/härligaste/mest fantastiska minnet hittills?
Men gud vad svår fråga, det har hänt så mycket. Surfcamp var hur kul som helst, och det gäng vi bildade efter det som reste vidare ihop har blivit vänner jag vet att jag kommer fortsätta träffa på hemmaplan. Men mitt mest fantastiska minne är Great Ocean road. Det hände även massor av knäppt i Melbourne, till exempel vår första utgång då vi hamnade på en sjukt konstig klubb. Hela Melbourne inklusive Great Ocean Road får jag säga. Under mina nästan två veckor där hann jag träffa så mycket härliga människor, några jag vill behålla i mitt liv för evigt. Jag hann vara så jäkla pirrigt lycklig att jag helst velat skrika lyckovrål över hela Bourke St. Jag hann äta gudomlig mat, dansa till massa coola artister på Future music festival, se så coola ställen och njuta av känna sig hemma i en stad jag aldrig varit i förut. Det var en helt fantastisk vistelse.
När har du tänkt att återvända till Sverige?
Som det ser ut nu ska jag spendera min sista månad i Nya Zeeland, vilket innebär att jag antagligen lämnar NZ den 29:e maj. Sedan börjar jag jobba 1 juni, så jag kommer vara härligt jetlagged, haha.
Hur tycker du att det funkar med distansförhållande? Är det jättejobbigt?
Det går väldigt upp och ner, ibland hur enkelt som helst, och ibland är det skitjobbigt. Men de skitjobbiga perioderna har vi tagit oss igenom, trots att det varit tuffare ibland. Nu längtar jag efter att träffa honom så jag får känna pirret i magen igen, för det svåraste är att komma ihåg hur det känns när man aldrig träffas. Men summan av kardemumman är att vill man verkligen vara med varandra så klarar man allt, oavsett hur lite det känns som det ibland.
Future music festival
2015-03-11 @ 07:50:57 / Backpacking 14/15
I söndags var vi på Future music festival i Melbourne, en av Australiens största och bästa festivaler vilket var sjukt bra. Vi var ett gäng på typ 30-40 pers som träffades i en park innan vi drog till festivalområdet. Där dansade vi rumpan av oss till bland annat Timmy Trumpet, Martin Garrix och Avicii. Det var tredje gången jag såg Avicii, och denna gången körde han en remix på en av mina favoritlåtar - Mr Brightside. Jag och Julia flippade typ ur och sjöng tills rösterna brast. Lyckorus!
Igårkväll var det med blandade känslor dags att sätta rumpan på en 12 timmars nattbuss till Sydney. Jag har kärat ner mig totalt i Melbourne så det var tråkigt att åka därifrån. Jag kan verkligen se mig själv leva där, så pass mycket att min plan är att bosätta mig där i höst på obestämd tid. Jobba, leva livet och uppleva ännu mer av den fina staden. Nu befinner jag mig hursomhelst i Sydney vilket såklart är superspännande. Nu har östkustsresan börjat på riktigt verkligen!
Sammanfattningsvis är livet här på andra sidan jorden fortfarande fantastisk, trots att den senaste veckan varit något känslomässigt stormig för min del. I slutet av dagen vet jag ändå att jag lever en av mina drömmar, och det är det viktigaste för mig just nu. Livin la vida loca, så att säga.
Great ocean road
2015-03-07 @ 03:12:57 / Backpacking 14/15
Onsdag till fredag befann jag mig som sagt på en roadtrip med människorna ovan, och jäklar vad vi har haft det bra. Vi träffades på Facebook allihopa och bestämde oss för att åka ihop, så nu har vi bott ihop i bilen (ja, trångt) i två nätter, pratat om allt möjligt och skrattat väldigt mycket. Så bra gäng!
Great ocean road är det vackraste jag någonsin upplevt, utsikterna slår varenda vy jag tidigare vilat ögonen på med hästlängder och det var jättekul att testa köra i vänstertrafik. Vi hade även turen att se en stor flock kängrus, en wallaby och koalor. Det är tydligen riktigt ovanligt att se vilda koalor som dessutom är vakna, men tussen ovan var jättenyfiken på oss och klättrade ner och fram till oss så vi till och med kunde klappa på den. En sjukt häftig upplevelse, vi var i princip i chocktillstånd.
Nätterna spenderade vi uppe i bergen, sovandes i bilen, ätandes i bilen, skrattandes i bilen och så vidare och så vidare. Så efter att ha levt så i ett par dagar var en dusch och en säng väldigt efterlängtat när vi kom tillbaka. Skönt att vara människa igen, men skulle trots det göra om samma resa alla dagar i veckan. Världens bästa roadtrip!
Frågestund
2015-03-03 @ 09:16:42 / Q/A
FRÅGESTUND
Jag får så mycket frågor på Facebook om allt möjligt som har med resan att göra; hemlängtan, budget, varför jag åkte ensam till Aussie, förhållandet med Andreas, hur länge jag ska vara borta osv. Så nu kör vi lite frågestund tänkte jag så att jag kan samla alla frågor och svar i ett inlägg. Hit me with your best shot!
Melbourne
2015-03-03 @ 08:59:20 / Backpacking 14/15
St Kilda Beach
Kaffe är en självklarhet här, världens kaffestad
Street art på Hosier Lane
Flinders street station och Eureka tower i bakgrunden
St Kilda Beach
Lite bilder från de senaste dagarna här i Melbourne. Jag bor i St Kilda så stranden ligger inte mer än tio minuter promenad bort så det är riktigt fint att gå ner dit om man är ute och går eller bara passerar. Förövrigt har vi strosar runt ännu mer i stan, kollat street art på Hosier Lane, besökt Sea life och tittat på pingvinerna i nästan en halvtimme, druckit mycket kaffe, ätit massor av sushi och njutit av solen.
Just nu håller jag på att packa lite, imorgon åker vi nämligen iväg på Great Ocean road, en vägsträcka längs kusten här vid Melbourne. Vi kommer tillbaka på fredag igen, så fram tills dess ska vi campa i bilen och tält, försöka oss på att göra lägereldar och ha det gött. Är superpeppad!
Fick även en fråga om var "tjejen jag reste med i Asien tog vägen?", och Julia är kvar i Asien med ett gäng vänner från Örebro och ska vara det resten av resan.
Jag är i freaking Australien
2015-03-01 @ 13:05:37 / Backpacking 14/15
Jag är kär. Om min tid i Australien kommer fortsätta som den börjat så kommer detta vara mitt livs bästa tid. De senaste 48 timmarna har varit obeskrivligt bra och jag har fått nypa mig i armen för att inse att jag inte drömmer. I fredags var jag så ensam och vilse när jag kom eftersom tjejen jag ska resa östkusten sen har jobbat rätt mycket i helgen. Men i fredagskväll bokade jag in en blind date med en svensk tjej, Julia, som blev så lyckad att vi i princip har suttit ihop sedan dess. Igår träffade några vi ska roadtripa Great ocean road med och hyrde bil, käkade lunch och planerade. Sedan strosade vi runt i underbara, fantastiska Melbourne innan vi mötte upp Alexandra, som är en av tjejerna jag alltså ska resa östkusten med, och hennes kompis Vanessa för middag. Jag och Julia delade en flaska vin och en charkbricka, två saker jag haft enorma cravings för i Asien. Lyckades få vinet gratis vilket ägde, och maten var helt underbar. Sedan drog jag och Julia vidare på en fest hos några svenska killar, gick ut på två sjukt knäppa klubbar och skedade sedan med varandra i deras bäddsoffa. Idag har vi fikat med en svensk tjej, åkt upp i Melbournes högsta hus och käkat middag med Alexandra och Vanessa. Så mycket nya vänner, intryck, minnen och känslor. Jag älskar detta hittills, och Melbourne är helt underbart. Lite kallt emellanåt, ungefär som svensk sommar men det är bara skönt. Ska lägga ut mer bilder men dessa var de enda jag hade i mobilen. Summan av kardemumman är hur som helst att livet äger, Australien har överträffat mina förväntningar och jag är världens lyckligaste. Vi hörs senare, måste lugna mer mig innan jag flippar ur på grund av lyckorus overload.