Svar på frågor

2015-03-15 @ 13:11:14 / Q/A
Varför åkte inte Julia med till Australien?
För att skulle bli för dyrt, tyvärr. 

Hur mycket kostar det att leva i Asien och Australien? Vad kan man räkna med? 
Man kan leva hur snålt som helst och hur lyxigt som helst, så egentligen så är det väldigt individuellt vad man hamnar på för summor. I Asien levde jag för ungefär 10 000 i månaden, här i Australien har jag räknat med det dubbla ungefär.

Nu har du ju inte varit i Australien så länge, men vilket är bäst? Asien eller Australien? 
Asien är en fantastisk del av världen att resa i, och vi hade det superbra där. Men Australien passar mig bättre. Sedan tror jag att jag trivts mer i Asien om vi hade äventyrat mer och upplevt mer, det blev för mycket strand för att jag skulle känna mig helt tillfredsställd. Australien finns det så mycket mer att se och göra tycker jag, så än så länge säger jag tveklöst att Australien är bäst. Man träffar dessutom så mycket mer folk här, alla bor verkligen på hostel tillskillnad från Asien där man har råd att bo i dubbelrum etc. Men de båda är bra på olika vis. I Asien fick jag ju resa tillsammans med min bästa vän vilket var underbart, medan Australien bara är nya bekantskaper vilket är kul på ett annat vis. 

Hur mycket saknar du din bror? Hur bra är din bror på en skala bäst-Jonathan? Vad är det som gör din bror till den bästa i hela världen? Varför åkte du inte till Boston och hälsade på din bror istället för att spendera pengar på att åka till Australien?  
Jag saknar min bror väldigt, väldigt mycket. Han är verkligen den bästa man kan ha och jag ser upp till honom hur mycket som helst. Min tanke var att ta Boston på väg hem från Australien men det blev för dyrt. Men eftersom min bror är världens bästa kanske han kan betala biljetten.

Vilket har hittills varit resans höjdpunkt? 
Surfcamp på Bali, Great Ocean road och hela Melbourne vistelsen. 

Hur upplevde du att resa i Asien, med tanke på säkerhet osv?
Själva resandet tänkte jag aldrig på som farligt eller osäkert, men att leva i Asien "störde" mig emellanåt. Framförallt i Indonesien där alkoholen tar livet av hur många som helst varje år, kvinnosynen i princip hela Asien som gör att man får kommentarer ropade efter en hela tiden, bokningssystmem som kan blåsa en, droger, korruption osv. Skrev mer om detta i inlägget om hemlängtan. Men sammanfattat är det förhållandevis säkert att resa i Asien enligt mig så länge man tänker efter och inte är för naiv.

Vad har du lärt dig/Vad har varit den största utmaningen? 
Oj, jag har lärt mig massor. Framförallt om mig själv, vilka människor jag vill ha kvar i mitt liv, vad jag vill göra med mitt liv och vad som är viktigt om livet. En hel massa livsinsikt alltså. 

Den största utmaningen var att åka hit själv. Inte från att jag landade här, utan allt innan. Att faktiskt våga "lämna" Julia och göra detta för min egen skull. Det löste sig ju bra för henne, men jag hade mycket dåligt samvete. Det var en utmaning att inse att jag faktiskt kunde göra detta för min egen skull, att kunna vara lite egoistisk. I slutändan lägger man ner så jäkla mycket pengar på hela äventyret och då måste man också få ut det man vill av resan vilket jag som sagt inte fick i Asien som resmål.

Vad är det knäppaste/konstigaste/härligaste/mest fantastiska minnet hittills?
Men gud vad svår fråga, det har hänt så mycket. Surfcamp var hur kul som helst, och det gäng vi bildade efter det som reste vidare ihop har blivit vänner jag vet att jag kommer fortsätta träffa på hemmaplan. Men mitt mest fantastiska minne är Great Ocean road. Det hände även massor av knäppt i Melbourne, till exempel vår första utgång då vi hamnade på en sjukt konstig klubb. Hela Melbourne inklusive Great Ocean Road får jag säga. Under mina nästan två veckor där hann jag träffa så mycket härliga människor, några jag vill behålla i mitt liv för evigt. Jag hann vara så jäkla pirrigt lycklig att jag helst velat skrika lyckovrål över hela Bourke St. Jag hann äta gudomlig mat, dansa till massa coola artister på Future music festival, se så coola ställen och njuta av känna sig hemma i en stad jag aldrig varit i förut. Det var en helt fantastisk vistelse.

När har du tänkt att återvända till Sverige? 
Som det ser ut nu ska jag spendera min sista månad i Nya Zeeland, vilket innebär att jag antagligen lämnar NZ den 29:e maj. Sedan börjar jag jobba 1 juni, så jag kommer vara härligt jetlagged, haha. 

Hur tycker du att det funkar med distansförhållande? Är det jättejobbigt? 
Det går väldigt upp och ner, ibland hur enkelt som helst, och ibland är det skitjobbigt. Men de skitjobbiga perioderna har vi tagit oss igenom, trots att det varit tuffare ibland. Nu längtar jag efter att träffa honom så jag får känna pirret i magen igen, för det svåraste är att komma ihåg hur det känns när man aldrig träffas. Men summan av kardemumman är att vill man verkligen vara med varandra så klarar man allt, oavsett hur lite det känns som det ibland. 


Frågestund

2015-03-03 @ 09:16:42 / Q/A
FRÅGESTUND 
Jag får så mycket frågor på Facebook om allt möjligt som har med resan att göra; hemlängtan, budget, varför jag åkte ensam till Aussie, förhållandet med Andreas, hur länge jag ska vara borta osv. Så nu kör vi lite frågestund tänkte jag så att jag kan samla alla frågor och svar i ett inlägg. Hit me with your best shot!

Fråga och svar

2015-01-13 @ 02:43:59 / Q/A

Hej! Vi hade boendet i Bangkok, Krabi och Koh Phangan bokat. Bangkok och Krabi för att det kändes tryggt att veta vart man skulle första veckan, och på Koh Phangan för att det är svårt att få tag i boende under Full moon partyt. Men det är mycket roligare, billigare och enklare att leta boende på plats. Det finns hostels och guesthouses nästan överallt på de större ställena. 

Jag jobbade ihop drygt hundra tusen, men då vill jag också åka till Australien och Nya Zeeland där det är relativt dyrt. I Asien klarar man sig på betydligt mycket mindre om man snålar med rätt saker. Vi har gjort av med drygt 10 000 i månaden hittills, och då har vi inte varit jättebra på att snåla men ändå levt billigt och försökt äta billigt. 

Ett tips är att inte vara rädd för att bo på hostels och i sovsal, man träffar folk enklast så och det brukar vara roligt att hänga i de gemensamma ytorna på kvällarna. Ett annat tips är att försöka äta mycket från gatuköken, det är billigast! Och till sist: ät för allt i världen inte västerländsk mat och framförallt inte majonnäs, haha. Julia har blivit matförgiftad för typ fjärde gången efter att ha ätit det. 

Ska försöka skriva mer tips efter några månader då vi rest mer. Thailand är ett extremt enkelt land att resa i, och för mig som rest lite här förut med familjen blir det ännu enklare. Det ska bli spännande att åka till länder som är helt nya för oss, och då kanske vi upptäcker andra saker som är bra att veta. 


Frågor och svar

2014-12-09 @ 12:07:27 / Q/A
Jag fick en fråga här på bloggen om vi börjat sakna svenska saker och hur det känns att inte fira jul, så här kommer svar på det. Har ni fler frågor är det bara kul att svara, så fråga på! 

Det är absolut inte för tidigt, det finns en hel del svenska saker vi redan saknar och är sugna på. Vi saknar till exempel rena, fräscha toaletter, pasta rojo och pasta överhuvudtaget, lösgodis, gott kaffe, sin egen säng och jag saknar knäckemacka med kaviar. Mest svensk mat, vilket är dumt eftersom maten här är fantastisk. Vi vill ju inte byta ut något av ovanstående mot det vi upplever här, men självklart saknar vi saker ibland, trots att vi bara varit här i tre veckor.  

Angående hur det känns att inte fira jul så känns det inte jättekonstigt för min egen del. Det här blir tredje året jag inte firar svensk jul eftersom jag varit i Thailand alla tre åren, men däremot kommer min familj fira jul hemma i Sverige och det känns konstigt. Min bror kommer hem från USA över jul, och bara en sådan sak gör att det känns konstigt. Alla utom jag kommer vara med. Men det är inte så att jag sörjer det allt för mycket, däremot så sörjer vi alla lussebullar och all julmat vi inte får äta, haha. Igen - maten. Vi är riktiga matfantaster!